Memory lane

Ibland tänker jag på Cecilia. Hon var mamma till min bästa kompis i mellanstadiet och jag tyckte hon var fantastisk. Hemma hos dem var det alltid tyst, men det hände saker. Cecilia satt i sitt rum och löste matte-tal för att det var roligt. Hon var vänligt intresserad av det man berättade och hon hade alltid en korrekt kjol i något veckat material. Hon cyklade överallt och hon ställde horoskop. En härsklysten siameskatt flyttade in hos dem, han var först grannens katt, men fick stanna. Jag flyttade nästan in och fick njuta av rödbetsbiffarna Cecilia lagade ibland. Fick njuta av tystnaden. Vi fick bygga koja i trädgården. Vi fick ha spel framme på vardagsrummet tills vi var färdiga och vi spelade ibland samma parti i veckor. Cecilia lät bygga om övervåningen till en separat lägenhet och en berömd författarinna flyttade in. Cecilia tydde mina drömmar. Det fanns nästan inga prydnadssaker i deras hem och absolut inget bjäfs. Cecilia var gammal och därför blev jag så förvånad när hon skaffade en kille som givetvis var lastgammal han med. Hon var nog lika gammal som jag är nu. Eller yngre. Tid är verkligen konstiga saker. Cecilia tyckte om att tänka. Hon präglade mig.

Annonser

4 svar to “Memory lane”

  1. Hockeysmurf Says:

    Njuter av dina ord, tack för att du delar med dig av de 🙂

  2. Osloskånskan Says:

    Ett underbart porträtt av någon du tyckt mycket om.

  3. soptunnan Says:

    Undrar om hon har någon aning om hur betydelsefull hon var för dig?

  4. Heffler Says:

    Kan bara instämma i övriga kommentarer. Ett vackert porträtt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: