Om duvor

Jag är rädd för duvor. De kryllar som gnagare, de skiter på en när man intervjuar någon, de sprider död och sjukdom. Men utanför mitt kontorsfönster i stan bor en ensam duva. Ensamma duvor kryllar inte. Jag undrar vad som gjort att han beslutat sig för singelliv på Söder. Var de andra duvorna elaka? Är han någon form av bosättare, en spanare utsänd från ett duvkollektiv som snart flyttar hit om hans rapporter är gynsamma? Patetiskt virrar han fram och tillbaka på gatan utanför, provsitter på ett fönsterbleck i solen, letar efter något att äta. Det är svårt att hata en ensam duva.

Annonser

5 svar to “Om duvor”

  1. Hockeysmurf Says:

    Duvor är rätt äckliga men ensliga singlar på söder, tja… de är det nog svårt att hata ja 🙂

  2. P Says:

    Sedär, ett användningsområde för det halva musliket, duvmat!

  3. Osloskånskan Says:

    Salmonellabomber!

  4. Fisken Says:

    Är det på söder så är han förmodligen en av de sista reinkarnerade miljöpartisthippisarna ifrån 80-talet som har knuffats ut av SoFo folket, och han sitter väl och siktar in sig på att bajsa en hämnd?
    Jag skulle se upp om jag vore du… 😉

  5. Kattlådan Says:

    Singel på söder? Det är inte en annan – chick – som du har sett?

    Följ inte fiskens råd om att se upp. Kan sluta illa. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: