Archive for april, 2010

Valborg

april 30, 2010

Tänk att det är tio år sedan den Valborg som jag stannade i sängen för att jag gått upp 14 kg, gått 9 dagar över tiden och insåg att jag lika gärna kunde läsa fram ungen som promenera. Det funkade. Strax efter midnatt 1 maj är han född. Han som ständigt letar efter mössan, som kryper tätt intill när man läser Nelly Rapp, han som försvinner in i skogen varje dag för att leka hemliga och ensamma lekar. Gröna ögon, fräknig näsa. Mitt hjärta.

Oorganiserad

april 29, 2010

Framför mig har jag en lapp från Folktandvården, måste ringa och avbeställa. Här ligger också en halvfärdg kalaslista och jag har inte deklarerat och inte fört över pengar till fotbollsklubben för sonens nya jacka. Får inte tag i designern (loggafix) och filmaffischerna ska tryckas i Tyskland typ igår, så det är bråttom. Funderar på om det var i helgen vi ska hyra släp och frakta X antal kubikmeter taggig rosenhäck till soptippen. Får tugga mig in i matchen nu, en sak i taget. Bli organiserad. Bli som vanligt.

Folkandvården …check

Pengar till jacka…check

Koll på vilka som kommer till kalaset…check

Logga….hm, väntar på det färdiga formatet, men ändå…I’m back

Kärlek

april 27, 2010

En kompis håller på att avsluta ett förhållande. Det är ganska odramatiskt, en stormande förälskelse som inte övergick i kärlek. Det praktiska verkar också ordna sig, huset, möblerna, skolan. Mycket att fixa med flytt och logistik, men betydligt bättre än att fortsätta för sakens skull. Jag har inte ett helt självklart förhållningssätt till kärlek och äktenskap, så det blir mycket att tänka på. För det är ju så att när folk gör slut eller blir ihop, det är då man synar sig själv och sitt förhållande i sömmarna. Det är också lätt att bli överpräktig, om man som jag varit gift i evigheter och det gör jag mitt bästa för att undvika. Jag tänker på den här separationen och blir glad för alla inblandades skull. Men det är ändå lite sorgligt.

En kärlekshistoria

april 26, 2010

Det är vår. Och då, plötsligt vill jag ha dem. Köpa dem. Kanske är det någon avlägsen student- eller avslutningsnerv som kommer i dallring, kanske är det bara vanlig dumhet. Jag vill ha vita byxor. Trots att man ser trosorna igenom. Trots att man garanterat tappar en jordgubbe i knät och/eller får mens fem minuter efter att man har ålat in i dem. Trots att vitt inte är en härlig färg på vinterblekfeta 43-åringar. Vem sa att det finns rim och reson i kärlek?

Äktenskapligheter

april 23, 2010

Vissa saker tar ett tag att fatta. Som makens snabbdusch. ”Jag tar en snabbdusch, max 5 minuter”, gastar han och försvinner in i badrummet. Jag tittar på hans leriga arbetskläder och tänker att en snabbdusch är en utmärkt idé. Fast nu för tiden vet jag att makens snabbdusch är 20 minuter lång och då blir jag inte galen längre. När vi var nygifta trodde jag på max 5 minuter och det blev en hel del irritation, när jag satt färdig i hallen och väntade. Han hävdade att han duschat i max 5 minuter, jag hävdade att han var en jävla tröghög. År efter år höll vi på så, fast man mattas ju lite även i de värsta irritationsmoment alltefter tiden går. Sedan hörde jag en konversation mellan honom och dottern, från köket. ”Det är så jobbigt att duscha när jag kommer hem efter sena träningen, för fast jag är så trött, så kan jag inte sluta duscha”, gnällde dottern. ”Precis så är det för mig med”, svarade maken. ”Snabbdusch är inte min bästa gren”. Det har jag vetat länge.

Läser

april 22, 2010

Jag läser, både i jobbet och privat. På muggen ligger en bok, i sängen en annan. På köksbordet 2 stycken jag läser på jobbet. Vissa dagar, som denna gråa, kalla torsdag, är jag så lycklig över att jag KAN jobba hemma, KAN läsa på jobbet  och att jag KAN läsa det jag behöver i sängen. Jag är avundsjuk på mig själv.

Skrattanfall

april 21, 2010

Åt lunch med två härliga exkollegor igår, Sofia och Niclas. Sofia är späd och ljus, Niclas lång och för tillfället prydd med ett stiligt, mörkt skägg. De berättade att de varit tidiga till ett möte och slagit sig ned i foajén för att invänta kunden. Då brakar en kvinnan genom salen, virrar fram till receptionen och sedan fram till dem. ”Är det någon av er som är Elisabeth?”, frågar kvinnan. ”Inte jag”, svarar Niclas.

Förväntningar

april 20, 2010

Sonen fyller tio snart. Min bebis,  jag älskar honom! Därför blir jag lite knäckt av hans förväntningar på födelsedagen, vad vi ska äta, gäster, presenter och på att han räknar ned varje dag. I morse tjatade han om något, tror att det var om jag hade lämnat önskelistan till momme. Det var före frukost och jag skulle hinna till sjukgymnasten innan jobbet. Där kvillrade han, glad och förväntansfull och jag röt till honom. Fan vad jag skäms. Det är precis som om ju högre förväntningar barnen har, desto räddare är jag för att de ska bli besvikna. En förklaring, men absolut ingen ursäkt.

Förtretligheter

april 19, 2010

Snäpp! Jag blir sittande med en bra bit av skosnöret i handen. Ok, men det är ju bråttom – mat, vattenflaska och frukt ska packas ned. Jaha, frukten är slut.  På med fula benskenan, aj den gick sönder! Ta den ännu fulare, som inte hjälper mot smärtan i knät och som ger ont i skenbenet som bonus, fort nu! Skit, måste hinna dra en kam genom håret och borsta tänderna – med makens äckliga tandkräm, för min är slut. Nu sitter jag på jobbet och förundras över att det ändå är en bra dag – för det känner jag tydligt att det är.

Hands free – eller något

april 16, 2010

I morse åkte jag med en gullig gubbe från gissningsvis mellanöstern. Han gav mig kraftiga andrenalinpåslag varje gång det ringde i hans mobil. Vid första signalen släppte han all koncentration på vägen och försökte i stället trassla ut öronmusslan på tråd som han virat runt GPS:en. Jag tryckte mig bakåt i sätet och blundade för att slippa se hur vi girade in i mötande trafik. Samtalet kopplades bort och han ägnade sig med liv och lust åt att vira upp sladden ordentligt, medans mitt liv passerade revy. Samma sak hände tre gånger. Vid Roslagtull, i rondellen, virade han upp anordningen för sista gången, samtidigt som han höll ett lovtal till hands free, som gjort det säkert att prata i mobil när man kör bil. Jag mumlade instämmande, för själva pratadet var det ju inget fel på.