Archive for november, 2009

Stolpskottet

november 30, 2009

I morse kom en ny chaufför och hämtade mig och jag hoppas han aldrig kommer tillbaka. Ni kan typen – en gnällig gubbe i 60-årsåldern som försöker dölja hur neggig han är med en påklistrat gnäggskratt och falska leenden. Innan jag var inhystad i bilen hade han hunnit klaga på hur dåligt betald körningen var, att han fått tomma en mil och att det var dåligt skyltat i området. Jag stålsatte mig inför 40 minuter med den muntergöken och det var tur. Tydligen tar vi emot för många flyktingar, för de bara ljuger och så var det bättre förr, när taxinäringen var reglerad, för då fick man mer betalt (att min resa var dåligt betald tog han upp 4 ggr), vi är slavar under mobiltelefonin, elbolag tar ut hutlösa avgifter, det mesta var faktiskt bättre förr och trafiken är för jävlig och söderledstunneln felkonstruerad. Jag hummade och såg ut genom fönstret, orkade inte bråka, han skrattade och log och neggade. Vad är det för fel på sådana människor? Jag tror universum skickade honom för att påminna mig om att man kommer rätt långt med en positiv attityd och att man bara har ett liv. Jag vägrar negga bort mitt.

Annonser

Granen

november 29, 2009

Trots mycket trevlig samvaro igårkväll (ej alkoholfri), så mår jag toppen. Vi har travat iväg och köpt utegran! Lugn söndag i soffan hägrar och ute sprider granen ett milt ljus över den dimmiga nejden.

Lördag

november 28, 2009

Idag behövde vi bara väcka dottern 4 gånger. Hon har alltid sovit mycket bra och maken och jag brukade skämta om att vi knappt skulle kunna väcka henne i puberteten. Vi verkar bli sorgligt sannspådda. På tal om barn, är det bara jag som ser en babyboom? Två gamla kollegor, en ny, en granne och två nära vänninor ska ha barn. Hur ska jag hinna pussa och knåda alla dem (bebisarna alltså, era knäppisar)? Ett tungt jobb, men det måste ju göras. Imorgon är det som bekannt första advent. Vi har inte pyntat något än, men på köksbänken står 3 nyinköpta julstjärnor och ser riktigt drägliga ut. De och några adventljus, några stjärnor och några ljusstakar räcker långt. Får lite (mycket) ångest av när mitt hem blir överpyntat, däremot kan jag gilla det hos andra. Hörrni, lite ditten, lite datten och absolut noll röd tråd blev det idag, men så är det ju ibland. Lev och må.

Helgen stampar i farstun

november 27, 2009

Solen lyser från blå himmel och det är lätt att andas. Bara rönnbären sitter kvar i träden. Jag läser en bok om att åldras och det är otroligt intressant. Med ålder kan det komma visdom, men det är ju inget brev på posten direkt, så hur gör man? Det är lätt för mig att förakta de människor som offrar sin själ för evig ungdom, jag tycker synd om dem och ja, jag ser ned på dem eller tänker åtminstone att de gör konstiga prioriteringar i livet. Sedan beundrar jag människor som orkar fixa och träna och intressera sig för sitt utseende. Dubbelmoral, kanske. Om jag får drömma, så vill jag vara mig själv, känna igen mig i 12-åriga Ulle, kunna tycka om 22-åriga Ulle (svårt), minnas den verklighet som var 32-åriga Ulles, leva här och nu och fortsätta att utvecklas och förändras. Förbättras. Både komma ihåg, med kärlek, den jag var och fortsätta dit jag ska på ett för mig intressant sätt. Det är kanske del av mitt medlidande och förakt för de kvinnor som klänger sig fast vid sitt utseende och sitt värde på köttmarknaden med desperat slipade klor – att deras enda värde finns i deras kropp. Det utstrålar inte direkt kärlek och självförtroende. Är de inte nyfikna på vägen?

Å andra sidan- tolerans! Vem är jag att göra mig lustig över taskiga nosejobs, som fattiga kvinnor gör för att förvalta den enda tillgång de har – sitt utseende. Långa akrylnaglar, löshår? Sett i en kulturell kontext, är det inte konstigt och inte fult. Men för att vara fullt ärlig – det är inte det jag hoppas för min dotter, inte som bas för ekonomi och självkänsla i alla fall.

Yippie

november 27, 2009

Min kollega Jane Magnusson vann Stora Journalistpriset för Ebbe – the movie. Stort! Grattis Jane.

Eufemismer eller något

november 26, 2009

Följande inslag blir lite fräckt, så vill du inte läsa sådant dravel, så är det bara att plippa vidare. Alltså – genom åren har det utvecklats en jargong bland vänunnorna, specialuttryck begagnats och dessa har sedermera behållits, utvecklats eller fallit i glömska. Givetvis är det saker under bältet som behöver flest ord. En liten ordlista:

Äta sina grönsaker = ha regelbundet sex

Termos, gullviva, Håkan…=det manliga organet

Mul- och klövsjuka = sexuellt överförbar sjukdom

Det finns fler såklart, men några hemligheter ska väl även en fyrhjuling ha.

Självmål

november 25, 2009

Nä, inget fantastiskt har hänt (eller jo, men inte mig personligen). Det är bara en bra dag, trots att grå november bjussar generöst på huvudvärk. Ska luncha med finfin väninna och prata graviditet och i afton blir det utvecklingssamtal om/med sonen, som gått från mer-vild-än-tam på dagis, då utvecklingssamtalen var ganska nedslående, till vår glada pluggis som trivs i skolan. Igår kastades jag mellan modersytterligheter. ”Mamma, x och y skrattade åt mig”. Mamma kokar. Sedan kom maken/fotbollstränaren hem och höll ett brandtal för sonen. Tydligen hade han asgarvat åt några lagkompisar som råkat göra självmål. Maken var bister, andra föräldrar var bistra på min ljuve gosse. Mobbad? Mobbare? Eller 9 år kanske.

Elev

november 24, 2009

Kommer från sjukgymnasten, som dagen till ära hade en elev. Jag ombads berätta lite om min sjukdom och sedan kollade hon på när jag tränade. För det första är jag väldigt opersonlig när jag berättar om min sjukdom, använder ord som heriditär och perifer, för det andra förvånar det mig hur lite jag störs av att ha en elev gloende. Man vänjer sig. Eftersom jag har en lång karriär som patient bakom mig vet jag att mitt uppträdande och min inställning inte är statiskt. Det finns bra dagar och dåliga dagar. I början av en svår sjukdom kommer ju förnekelse, vrede, sorg. En proffsig sjukgymnast vet det, en elev får lära sig. Jag uppfostrar elever till att vända sig till patienten, inte handledaren, i alla fall i behandlingssituationen. Det blir ganska komiskt annars. Elev, håller mitt vänsterben rakt upp i luften, frågar handledaren ”Är det här rätt?”. Handledaren, tittar på mig och frågar ”Ja, vad säger du Ulrika, är det där rätt? Många Monthy Pythonögonblick blir det.

Positiv

november 23, 2009

Ok, det finns faktiskt mycket bra i mitt liv. På lördag får vi trevliga gäster, ikväll ska jag se Harry Potter och snart är det utvecklingssamtal i barnens skola. Det brukar vara mycket trevligt. Det verkar bli två efterlängtade sommarbebisar i min vänkrets, så himla roligt. Skattepengarna borde komma före jul. Hm, det finns mer, men nu måste jag jobba.

Himlen

november 23, 2009

Himlen har lagt sig bekvämt tillrätta på mitt huvud och väger överraskade mycket för att vara grå bomull. Här krävs moteld. Jag väljer alltså tillit och glädje. Det är ett jävla jobb.