Archive for mars, 2009

Vakum

mars 31, 2009

Jag kan inte leva i vakum. Det behövs ofta ett projekt eller en plan, något där framme att längta till. Tyvärr gör ju det att man blir lite sämre på att leva i nuet. Men att ha många diffusa saker att längta till utan att göra något för att de ska gå i uppfyllelse är otroligt stressande och där är jag nu. Alltså måste jag ge mig tid att reda ut vad jag kan påverka och hur jag kan göra det, samt inte minst plocka bort mina längtor jag inte kan påverka från stresslistan. De ska inte bo där utan i drömlandet, där de ska bidra med dagdrömmar, lycka och eskapism. Inte stress.

Annonser

Sommartider hej hej

mars 30, 2009

Vaknade och sa något viktigt. ”Va?” sa maken och då forstod jag att jag fortfarande sov. Trots att någon hällt superlim på kudden kom jag upp och in i duschen och en illusion om att allt var som vanligt började sprida sig. Familjen kom iväg och jag satte på mig jackan och väntade på färdtjänst. Rätt länge väntade jag, men bor man på landet så…Fast efter en kvart började jag ilskna till och fundera på att ringa resegarantin. Ringa…lät bekannt…just det, den lilla detaljen hade jag glömt. Färdtjänst ska ju beställas innan man börjar vänta på den. He he, går nog och lägger mig tidigt ikväll.

Orkan

mars 27, 2009

Ute blåser full storm, men himlen är blå och ljuset flödar. Jag är glad och blir påmind igen och igen om vilka djur vi människor är. Nej, inte djur, men vi är del av vår omvärld på ett sammanlänkande fysiskt sätt. Jag är deppig på vintern, oprovocerat glad på våren. Många människor känner ju tvärt om, jag har full förståelse för det. Det finns många saker på min to do-list, men det får ta sin tid. En del är stora och svåra, andra bara små och ibland irriterande. En to do-list blir aldrig tom och det är ok, så länge det finns plats för lek. Ikväll blir det Let´s dance med hela familjen tätt i soffan, trots renoveringsprojektet från helsefyr som fyller vårt hus med saker på fel plats. Det kan vänta en dag till, men pirriga barn som vill gosa är högsta prio.

Kyla

mars 26, 2009

Det är kallt på kontoret. Riktigt kallt. Näsan är en isbit mitt i ansiktet, händerna stela över tangenterna. Det skulle kunna vara en tung dag, men det är det inte. Ljuset räddar mig. Ljuset och ett roligt samtal med sömnig väninna kl 8 på morgonen. Hon påstod att jag lät sprallig. Är inte det ett ord man använder för lite?

Stor

mars 25, 2009

Dotterns värld växer, igår tog hon bussen till stallet, idag till simhallen. Jag kommer ihåg när det hände mig. Pirret i magen när man skulle ta sig själv till Vallen, till Vår teater, till Gångsätrahallen. Hur Lidingös alla välkända punkter började knytas ihop av kommunikation, vägar jag själv kunde gå eller cykla, ta bussen på. Enda gången man åkte över bron var för att gå på Vår teater i Fältöversten eller till Weibulls på Sveavägen med Fia. Aldrig själv, det skulle jag inte ha vågat. Jag vet inte om dottern känner så, men det är häftigt att se hennes värld växa, att se henne växa.

På spaning

mars 24, 2009

Jag tänker på botox. Långa resonemang om ungdomsfixering kan här föras, men mest tänker jag på att den som botoxad sig får svårt att visa känslor i sitt ansikte. Lägg på en antidepressiv medicin på det, så har vi svårighet att känna känslor också (i alla fall ytterligheter). Jag tänker inte moralisera här, även om jag hoppas min dotter känner sig vacker och älskad utan botox när hon växer upp, och jag är övertygad om nyttan av antidepresiva mediciner, de räddar liv, men medge att kombinationen blir lite – pervers. Inte känna, inte visa känslor.

Zeg

mars 23, 2009

Måndagar brukar ju vara min dag, men herre min skapare vad seg jag är. Slösurfar, läser en viktig bok, äter lite, ringer något samtal, vegeterar. Det känns som om jag väntar på något viktigt, men jag kan inte komma på vad det skulle vara. Hemma väntar ett tvättberg och några andra måsten, listjäveln fortsätter att sätta käppar i renoveringshjulet och jag önskar att vi bara kunde dra iväg någonstans, jag och Maken. Snödropparna som jag gick igenom eld och vatten för i höstas verkar inte komma upp. Jag vill träffa kompisar, men har inte tid. Ni hör ju själva hur ickesynd det är om mig, jag är bara gnällig.

Med fingrarna i jorden

mars 22, 2009

Idag har jag skolat om mina vita och lila lejongap, samt sått tre sorters blomsterobak. Hur noga jag än tycker att jag är på sommarn med att diska såkrukor och miniväxthus, så dyker de upp jordiga och på drift i carporten eller förådet, fast jag VET att allt sånt är i tvättstugan. När jag håller på med omskolning går tankarna som de vill och ofta blir jag förvånad över vad jag tänker på. Det krävs ganska mycket koncentration för att fiska upp plantor på en halv centimeter och manövrera ner dem i nästa kruka utan att krossa dem. Under den tiden sliter sig tanken som en länge tjudrad get och rusar iväg för att göra det oväntade. Ofta tänker jag att det är bra att bara jag får veta vad jag tänker:)

Tro

mars 21, 2009

Jag väljer att inte tro på väderleksrapporten. Den lovar snö till och från de närmaste 10 dagarna. Jag väljer att tro en massa grejor, trots att en liten person på min axel säger: ”Eller hur?” eller ”Corporate bulllshit”. De säger att tro kan försätta berg, men jag vet inte. Jag tror att affirmationer fungerar men jag tror inte på min egen uthållighet med dem. Just nu väljer jag att tro att vi får en trevlig kväll hos våra föredetta grannar som bjuder på middag ikväll.

Förekommen

mars 20, 2009

Mina barn vet vad jag ska säga, när jag öppnar munnen för att…öh..ja ok, tjata. Dottern hämtade sina vikta kläder i vårt rum och nappade åt sig ett par långkallingar ur den rena men ovikta tvätten. Jag öppnar munnen, lite, lite. ”Ja mamma, jag ska vika dem innan jag lägger dem i lådan. Munnen stängs. Sonen ser på TV och jag har frågat något. Han ser frågande och helt nollad på mig och jag drar in ett djupt andetag: ”jag lyssnar, mamma”: Luften pyser ut. Freud får det att låta så lätt att installera överjag hos sina telningar, men han känns ganska dated överhuvud taget.